58 prosent av røystene vart gjevne på førehand ved stortingsvalet i år, syner tal frå statistikken Stortingsvalet. Det er ny rekord. I 2017 røysta 36 prosent på førehand og i det siste kommunestyrevalet i 2019 røysta 34 prosent på førehand.

Figur 1. Stortingsval. Gjevne røyster etter røystetidspunkt

Fram til 1980-talet røysta under 10 prosent på førehand. Frå 1980-talet vart det lagt betre til rette for å kunne røyste på førehand, og frå slutten av 1990-talet og fram til 2009 røysta rundt 20 prosent på førehand. Ved siste val var det talet auka til 58 prosent. No er det altså meir vanleg å røyste på førehand enn på valdagen. Om denne trenden med at det blir vanlegare å røyste på førehand vil halde fram eller om det i stor grad er ein koronaeffekt, veit vi fyrst ved dei neste vala.

Andelen som røysta på førehand er over 50 prosent blant alle partia sine veljarar. Veljarane til MDG, Raudt, SV og Høgre er dei som i størst grad røysta før sjølve valdagen i 2021. Veljarane til Senterpartiet og Framstegspartiet var dei som i størst grad venta til valdagen.

Figur 2. Stortingsvala 2013-2021. Andel røyster på førehand per parti. Sortert etter andel i valår. Prosent

Samla sett er skilnaden i partifordelinga mellom dei som røysta på førehand og dei som røysta på valdagen auka samanlikna med 2017 og 2013. I 2017 var skilnaden på 6,2 prosentpoeng. Ved årets val steig han til 14,1 prosentpoeng.

Figur 3. Stortingsvalet 2021. Andel som førehandsrøysta etter ulike grupper

60 prosent av kvinnene røysta på førehand, mens 56 prosent av mennene gjorde det same. Blant menn mellom 18 og 19 er andelen lågast. Også blant menn med grunnskole og vidaregåande skule er andelen relativt låg.